EU och medlemsländerna
Grundades: 1951 efter andra världskriget av sex länder – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland.
Medlemsländer: För närvarande 27 EU-länder.
Länder som ansökt om EU-medlemskap: Nio kandidatländer och ett potentiellt kandidatland.
EU:s struktur: EU har en unik struktur av institutioner, organ och byråer som alla arbetar för EU:s och EU-invånarnas gemensamma intressen. Det finns sju EU-institutioner, åtta EU-organ och över trettio decentraliserade byråer med specifika uppgifter som är spridda över hela EU.
EU-val: Vart femte år hålls val till Europaparlamentet för att välja nya ledamöter.
Folkmängd, yta och öppna gränser
Folkmängd: Över 448 miljoner invånare som tillsammans utgör 5,6 procent av världens befolkning.
Befolkningens utveckling: Enligt experter kommer EU:s befolkning att växa fram till 2026, för att därefter minska till 420 miljoner vid 2100.
Mångkulturella samhällen: Omkring 41 miljoner invånare i EU-länderna är utländska medborgare. Nästan 14 miljoner av dem är medborgare i ett annat EU-land än det där de bor. De övriga kommer från länder utanför EU. I genomsnitt kommer 3,1 procent av invånarna i ett EU-land från ett annat EU-land, och 6,1 procent från ett land utanför EU.
Yta: 4 miljoner km². Tyskland har EU:s största befolkning medan Frankrike är det största EU-landet sett till ytan. Malta är det minsta EU-landet, både vad gäller folkmängd och yta.
Urbanisering: 39 procent av EU:s befolkning bor i en större stad, 36 procent i mindre städer och förorter och 25 procent bor på landsbygden.
Öppna gränser: Tack vare Schengenområdet som bildades 1985 kan människor röra sig fritt över gränserna utan några gränskontroller. Det bidrar till EU:s princip om fri rörlighet som innebär att alla EU-medborgare kan resa, arbeta och bo i ett annat EU-land utan särskilda formaliteter. Alla EU-länder utom Cypern och Irland är med i Schengenområdet. De nyaste medlemmarna är Bulgarien och Rumänien som anslöt sig i mars 2024. Fyra länder utanför EU – Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein – är också med i Schengen.
Källa: Eurostat – 2023 års statistik om folkmängd, befolkningsprognoser, yta, medborgarskap, världens befolkning och stads- och landsbygdsbefolkning och 2022 års statistik om andelen av världshandeln.
Ekonomi, handel och offentliga finanser
Inre marknaden: EU fungerar som en inre marknad som består av de 27 EU-länderna och, med vissa undantag, fyra länder utanför EU. Här kan varor, tjänster, kapital och personer röra sig fritt utan tekniska, rättsliga och administrativa hinder.
Gemensam valuta: Euron infördes 1999 och är officiell valuta i 20 EU-länder, det så kallade euroområdet. Euron har underlättat EU-samarbetet genom att de som bor i euroområdet kan dra nytta av den inre marknaden. De flesta EU-länder exporterar 50–80 procent av sina varor till andra länder i EU.
BNP: EU är en av världens största ekonomier och det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras här, dvs. bruttonationalprodukten (BNP), är 17 biljoner euro. Tyskland har högst BNP, följt av Frankrike och Italien. Tjänstesektorn står för 72 procent av EU:s BNP och industrin för nästan hela det övriga värdet.
Handel: EU är världens största exportör av varor och tjänster och står för ungefär 14 procent av varuhandeln i världen.
Handelspartner: USA är den största exportdestinationen för EU:s varor, medan vi importerar flest varor från Kina. EU:s viktigaste handelspartner för tjänster är USA och Storbritannien.
EU-budgeten: EU har en egen budget för att finansiera prioriterade områden och stora projekt som de flesta EU-länder inte skulle kunna finansiera på egen hand, antingen på grund av projektets storlek eller för att det gäller flera länder. EU:s nuvarande långtidsbudget löper från 2021 till 2027 och uppgår till omkring 2 biljoner euro.
Statsskuld: Underskottet i de offentliga finanserna i EU motsvarar 3,5 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden i EU är 82 procent av BNP, vilket är en minskning från toppnoteringen på 90 procent under pandemin 2020. Grekland, Italien, Frankrike, Spanien och Belgien är mest skuldsatta – alla med en skuldkvot på över 100 procent av BNP. Luxemburg, Bulgarien och Estland har de lägsta skuldkvoterna.
Källa: Eurostat – 2023 års statistik om BNP, sektorer, handeln inom EU, handelspartner för varor, handelspartner för tjänster, underskott i de offentliga finanserna och konsoliderad skuldkvot och 2022 års statistik om andelen av världshandeln.
Energi och klimat
Klimatmål: EU har som mål att bli världens första klimatneutrala region senast 2050 och är en föregångare i arbetet för klimatet och en grönare ekonomi. EU har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
Utsläpp: Det senaste årtiondet har utsläppen av växthusgaser från EU:s ekonomi per anställd minskat med 26 procent.
Fossila bränslen: 70 procent av all energi i EU produceras fortfarande från kol, olja och gas. EU arbetar för att minska sin import av bränsle från andra länder, som för närvarande uppgår till 63 procent.
Förnybar energi: 23 procent av den energi som används i EU är redan förnybar, och andelen ökar hela tiden. Förnybara energikällor är nu den främsta källan till elproduktion. Sverige ligger etta bland EU-länderna: nästan två tredjedelar av energin kommer från förnybara energikällor. Sedan följer Finland, Lettland och Danmark, medan Irland, Malta, Belgien och Luxemburg har den lägsta andelen förnybar energi.
Källa: Eurostat – 2022 års statistik om fossila bränslen, energi, förnybar energi, energiberoende och utsläpp av växthusgaser.
Livskvalitet, jobb och jämställdhet
Förväntad livslängd: Nästan 79 år för män och 84 år för kvinnor.
Hälsa: 68 procent av alla EU-invånare över 16 år säger att de har god eller mycket god hälsa.
Befolkningsstruktur: I stora delar av Europa har befolkningen åldrats de senaste årtiondena. Det kommer att få allvarliga konsekvenser för pensioner, skatteintäkter och behovet av vård och omsorg. Antalet personer i arbetsför ålder i EU i förhållande till antalet äldre minskade från 3,8 till 2,8 mellan 2002 och 2022 och den utvecklingen kommer att hålla i sig.
Arbetslöshet: 6,1 procent. För unga i åldern 15–24 år är siffran dock mer än dubbelt så hög (14,5 procent).
Arbetsgivare: Tjänstesektorn är den överlägset största arbetsgivaren i EU, med en andel på 74 procent. Resten av arbetskraften jobbar i industrin, byggsektorn, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen.
Jämställdhet: EU har gjort framsteg när det gäller jämställdhet de senaste årtiondena, men i genomsnitt tjänar kvinnor i EU fortfarande 12,7 procent mindre än män. Dessutom har männen i regel högre befattningar än kvinnor. Bara drygt en tredjedel (35 procent) av cheferna i EU är kvinnor. Andelen kvinnliga chefer når inte upp till 50 procent i något EU-land, men är över 40 procent i Lettland, Polen, Sverige, Bulgarien och Finland. Lägst andel kvinnliga chefer har Cypern, Luxemburg och Kroatien.
Inflation: 6,4 procent (2023). Priserna på mat, dryck och alkohol har ökat mest de senaste åren. Efter en topp under 2022 och 2023 har kostnaderna för transporter, boende, vatten, el, gas och andra bränslen nu gått ner kraftigt.
Fattigdomsrisk: 94,6 miljoner människor i EU riskerar fattigdom eller social utestängning. Mer än var femte person i EU som bor i ett hushåll med barn som de har försörjningsansvar för riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. 31 procent av dem som bor i eget hushåll kan inte heller klara av oväntade utgifter. Fattigdomsrisken är störst i Rumänien och Bulgarien och lägst i Tjeckien och Slovenien.
Källa: Eurostat – 2023 års statistik om förväntad livslängd, upplevd hälsa, äldreförsörjningskvot, arbetslöshet, sysselsättningssektorer, fattigdom och social utestängning, hushåll som inte klarar oväntade utgifter, inflation, inflation per kategori, löneskillnader mellan könen och chefer och 2022 års statistik om konsumtion per hushåll.
Utbildning, språk och turism
Kultur och flerspråkighet: EU har en stor kulturell och språklig mångfald. De språk som talas i EU-länderna är en viktig del av kulturarvet. Därför stöder EU flerspråkighet och har 24 officiella språk.
Språkinlärning: Skoleleverna uppmuntras att lära sig språk från tidig ålder. Språkkunskaper främjar kontakterna med människor från andra länder och gör det lättare att studera utomlands. 49 procent av gymnasieeleverna i EU läser två eller flera främmande språk.
Universitets- och högskoleutbildade: Över 4 miljoner utexamineras varje år. De vanligaste ämnesområdena är ekonomi, förvaltning och juridik, teknik, tillverkning, bygg och anläggning samt hälso- och sjukvård och social omsorg.
Studentutbyten (högre studier): Sedan 1987 anordnas studentutbyten i EU genom Erasmusprogrammet. Det första året deltog 3 200 studenter från 11 europeiska länder. Sedan dess har Erasmus+ gett 15 miljoner människor möjlighet att bo och studera i 34 länder i och utanför EU.
Turism: EU är världens främsta turistmål och tar emot 60 procent av världens internationella besökare. Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien hör till de mest besökta länderna i världen, och turister tillbringar mer än 430 miljoner gästnätter per år i vart och ett av dessa fyra länder. EU-invånarna själva gör nästan 1,1 miljarder turist- och affärsresor per år, antingen i sitt eget land eller till ett annat EU-land. Den fria rörligheten underlättas av EU:s öppna gränser.
Källa: Eurostat – 2023 års statistik om vilka språk eleverna lär sig, universitets- och högskoleutbildade, universitetsämnen, gästnätter, turism och EU-invånarnas resor och 2022 års statistik om utlandsstudier.