Europeiska försvarsbyrån (EDA)

Översikt

• Uppgift: Europeiska försvarsbyrån stöder projekt inom det europeiska försvarssamarbetet och fungerar som forum åt de europeiska försvarsministerierna.
• Verkställande direktör: Jiří Šedivý
• Medlemsländer: 26 EU-länder (Danmark står utanför)
• Inrättad: 2004
• Antal anställda: 140
• Plats: Bryssel (Belgien)
• Webbplats: Europeiska försvarsbyrån

Europeiska försvarsbyrån inrättades 2004. Den hjälper sina 26 medlemsländer (alla EU-länder utom Danmark) att utveckla sina militära resurser.

Den främjar samarbete, tar fram nya initiativ och lösningar för att förbättra försvarskapaciteten och hjälper de medlemsländer som vill att utveckla en gemensam försvarskapacitet.

Den har en central roll när det gäller att utveckla den kapacitet som ligger till grund för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.

Byrån ligger i Bryssel, har cirka 140 anställda och leds av Josep Borrell, som är vice ordförande och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

Verksamhet

Europeiska försvarsbyrån hjälper sina 26 medlemsländer – alla EU-länder utom Danmark – att förbättra sin försvarskapacitet genom att samarbeta på europeisk nivå.

Byrån stöder samarbetsprojekt på försvarsområdet och bistår de försvarsministerier som vill delta.

Den är navet i det europeiska försvarssamarbetet och kan genom sin expertis och sina nätverk täcka in ett brett spektrum av försvarsfrågor, bland annat

• den operativa kapacitetetens harmoniseringsbehov
• forskning och innovation för att utveckla teknikdemonstratorer
• utbildning och övningar för att stödja insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Byrån ska också stärka EU:s försvarsindustri och underlätta kontakterna mellan EU och medlemsländernas militära aktörer på de EU-områden som inverkar på försvaret.

I maj 2017 enades medlemsländerna om att utvidga byråns uppdrag och bland annat göra den till sambandscentral för EU-finansierad verksamhet med koppling till försvaret.

Målgrupper

Europeiska försvarsbyrån flexibla arbetssätt gör att EU-länderna (alla utom Danmark) kan bestämma om de vill delta utifrån sina nationella försvarsbehov.

Byrån hjälper EU-ländernas försvarsministerier att åtgärda brister i utbildning och försvarskapacitet.

Byrån har också avtal med länder utanför EU (Norge, Serbien, Schweiz och Ukraina).