EU:s utvidgning

En utvidgning innebär att ett eller flera länder blir medlemmar i EU. Det har hänt flera gånger i EU:s historia, och varje gång har det förändrat både EU och de länder som anslutit sig.   

EU:s utvidgning har i hög grad bidragit till stabilitet, fred och välstånd på hela kontinenten.

Fördelar för nya EU-länder

Utvidgningen medför många fördelar för de nya medlemsländerna, bland annat

• politisk stabilitet
• frihet för medborgarna att bo, arbeta eller studera i vilket EU-land de vill
• ökad handel genom att länderna får tillgång till EU:s inre marknad
• ökad finansiering och fler investeringar
• högre sociala standarder, miljöstandarder och konsumentstandarder.

Läs mer om EU:s fördelar och resultat

Fördelar för EU

Utvidgningen gynnar också EU, eftersom den innebär

• ökat välstånd och fler möjligheter för företag och invånare
• en starkare röst på den internationella arenan
• större kulturell mångfald
• främjande av demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter
• en investering i fred och säkerhet i Europa.

Alla europeiska länder kan ansluta sig till EU om de uppfyller medlemskapskriterierna, de så kallade Köpenhamnskriterierna. Länder som vill gå med i EU måste till exempel ha

• stabila institutioner som kan garantera demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter 
• en fungerande marknadsekonomi och förmåga att hantera konkurrenstrycket på EU-marknaden 
• förmåga att påta sig de skyldigheter som följer av ett EU-medlemskap, bland annat förmågan att genomföra all EU-lagstiftning och uppfylla EU:s mål. 

Alla länder som ansöker om EU-medlemskap måste uppfylla samma stränga krav och följa samma rigorösa process för att bli medlem. 

Det finns tre huvudsteg i den här så kallade anslutningsprocessen:   

Steg 1: Kandidatur

Ett land som vill ansluta sig till EU ska lämna in en medlemskapsansökan till Europeiska unionens råd. Rådet uppmanar därefter Europeiska kommissionen att kontrollera landets förmåga att uppfylla medlemskapskriterierna.

På grundval av kommissionens rekommendationer beslutar rådet om landet ska beviljas status som kandidatland och om man ska inleda formella förhandlingar om landets EU-anslutning. Alla EU-länder måste vara eniga om detta beslut.

Steg 2: Medlemskapsförhandlingar 

Under medlemskapsförhandlingarna förbereder sig kandidatlandet på att börja tillämpa EU:s lagar och standarder, som också kallas regelverket.

Under förhandlingarnas gång övervakar kommissionen kandidatlandets reformframsteg och håller rådet och Europaparlamentet informerade genom regelbundna rapporter och meddelanden.

Steg 3: Anslutning

När förhandlingarna har avslutats yttrar sig kommissionen om huruvida kandidatlandet är redo att bli ett medlemsland. Om kommissionen anser att kandidatlandet är redo utarbetas ett anslutningsfördrag som beskriver villkoren för landets EU-medlemskap.

Anslutningsfördraget måste sedan godkännas av Europeiska kommissionen, Europeiska rådet och Europaparlamentet innan det undertecknas och ratificeras av alla EU-länder och kandidatlandet. 

Kandidatlandet blir officiellt medlem i EU den dag som anges i anslutningsfördraget.

Utvidgningens historia

Sju utvidgningar har ägt rum sedan EU ursprungligen grundades av sina sex första medlemmar. I dag består EU av 27 länder. 

Det är möjligt att EU blir ännu större, eftersom tio blivande medlemmar för närvarande deltar i anslutningsprocessen.

Kandidatländer

De här länderna har beviljats kandidatstatus och håller för närvarande på att reformera sina nationella lagar för att anpassa dem till EU:s regler, förordningar och standarder.

Potentiellt kandidatland

Ett potentiellt kandidatland har ansökt om medlemskap i EU, men har ännu inte beviljats status som kandidatland.