Belgien är en federal konstitutionell monarki med en regeringschef – premiärministern – och en statschef – kungen. Beslutsbefogenheterna är inte centraliserade utan uppdelade på tre nivåer: den federala regeringen, de tre språkgemenskaperna (flamländska, franska och tyska) och de tre regionerna (Flandern, Bryssels huvudstadsregion och Vallonien). Rättsligt är nivåerna jämställda men har olika ansvarsområden. Bryssel är tillsammans med staden Luxemburg och Strasbourg ett av EU-institutionernas tre officiella säten.

Visa på EU-karta

De viktigaste ekonomiska sektorerna 2020 var offentlig förvaltning, försvar, utbildning, vård och sociala tjänster (22,0 %), grossist- och detaljhandel, transport och hotell- och restaurangtjänster (17,7 %) och industri (16,4 %).

Handeln inom EU står för 65 % av Belgiens export (Tyskland 17 %, Frankrike 14 % och Nederländerna 12 %), medan 8 % går till Storbritannien och 7 % till USA.

Av importen kommer 62 % från EU-länderna (Nederländerna 17 %, Tyskland 14 % och Frankrike 10 %), medan 7 % kommer från USA och 5 % från Kina.

Europaparlamentet

Belgien har 21 ledamöter i Europaparlamentet. Se vilka ledamöterna är

Europaparlamentets kontor i Belgien

Ministerrådet

EU-ländernas ministrar träffas regelbundet i ministerrådet (Europeiska unionens råd) för att anta EU-lagar och samordna politiken. Vid mötena deltar olika företrädare för Belgiens regering, beroende på politikområde.

Ordförandeskapet i ministerrådet

Ministerrådet har ingen permanent ordförande som kommissionen eller parlamentet. I stället turas länderna om att leda arbetet sex månader i taget.

Under det halvåret är ordförandelandets ministrar ordförande för rådsmötena, hjälper till att bestämma dagordningen för de olika politikområdena och underlättar dialogen med övriga EU-institutioner.

Belgiens ordförandeskap:

Januari–juni 1958 | Januari–juni 1961 | Januari–juni 1964 | Januari–juni 1967 | Januari–juni 1970 | Januari–juni 1973 | Juli–december 1977 | Januari–juni 1982 | Januari–juni 1987 | Juli–december 1993 | Juli–december 2001 | Juli–december 2010

Ordförandeskapet i ministerrådet

EU:s nuvarande ordförandeland

Europeiska kommissionen

Belgiens ledamot i Europeiska kommissionen är Didier Reynders, som ansvarar för rättsliga frågor.

Kommissionen har ett lokalkontor i varje EU-land, en så kallad representation.

EU-kommissionens kontor i Belgien

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Belgien har 12 ledamöter i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Kommittén företräder arbetsgivare, arbetstagare och andra intressegrupper och rådfrågas om lagförslag så att kommissionen får en bättre uppfattning om hur ländernas arbetsmarknad och sociala förhållanden kan påverkas av förslaget.

Europeiska regionkommittén

Belgien har 12 ledamöter i Europeiska regionkommittén som består av regionala och lokala företrädare. Det är ett rådgivande organ som rådfrågas om lagförslag, för att se till att lagarna tar hänsyn till de olika regionerna i EU.

Ständig representation vid EU

Belgien för också en dialog med EU-institutionerna genom sin ständiga representation i Bryssel. Den fungerar som Belgiens ”ambassad” i EU och ska bevaka landets intressen i EU.

Hur mycket bidrar Belgien med och hur mycket får man tillbaka?

Medlemsländernas bidrag till EU:s budget är rättvist fördelat efter betalningsförmåga. Ju större landets ekonomi är, desto mer betalar man – och vice versa.
Tanken med EU-budgeten är inte att omfördela välståndet utan att i stället bidra till EU-invånarnas behov som helhet.

Läs mer om EU:s budget, inkomster och utgifter:

• EU:s budget
• EU:s utgifter och inkomster per år och land

EU-finansierade projekt i Belgien

Belgiens bidrag till EU-budgeten hjälper till att finansiera program och projekt i alla EU-länder, t.ex. vägbyggen, forskning och miljöskydd.

Läs mer om EU-finansierade projekt i Belgien