Euron är världens näst mest använda valuta för finansiella transaktioner, med cirka 39 procent av volymen, om man räknar bort eurobetalningar inom euroområdet. Euron är också en attraktiv reservvaluta för andra länder. Världens valutareserver utgjordes 2017 till 20 procent av euro.
Räntorna i euroområdet påverkar den ekonomiska utvecklingen och prisstabliteten. Alla dagliga valutarörelser kräver en viss styrning: det jobbet görs av den oberoende europeiska centralbanken (ECB) i Frankfurt. ECB är centralbank för de 20 EU-länder som har infört euron och verkar för att upprätthålla prisstabiliteten och bevara eurons köpkraft.
Även om varje EU-land själv beslutar om sin statsbudget och driver in skatter, har länderna enats om gemensamma regler för de offentliga finanserna för att kunna samordna sina åtgärder för stabilitet, tillväxt och sysselsättning.
Mynt och sedlar
Sedan 2002 framställs eurosedlarna gemensamt av euroländernas nationella centralbanker. Varje centralbank ansvarar för en del av den totala årsproduktionen av en eller flera valörer.
Euroländerna ansvarar själva för att prägla euromynten.
Åtgärder mot penningförfalskning
När euromynten och eurosedlarna utformades lade man stor vikt vid säkerheten. Sedan euron sattes i omlopp har förfalskningarna i euroområdet varit relativt få. Men eftersom ländernas sedlar och mynt – med sin egen unika design – är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet krävs samordning och gemensamma regler för att se till att åtgärderna mot förfalskningar är lika effektiva överallt. EU:s strategi mot förfalskningar bygger på fyra pelare: förebygga, bekämpa, utbilda och samarbeta.