EU-budgeten är vårt främsta verktyg för att hantera de utmaningar som EU står inför. Den bidrar till fortsatt demokrati, fred, välstånd och konkurrenskraft i EU. EU använder sin budget för att finansiera prioriterade områden och stora projekt som de flesta EU-länder inte skulle kunna finansiera på egen hand – antingen på grund av projektets storlek eller för att det gäller flera länder. EU-budgeten samlar resurser och stärker på så sätt vår ekonomi och geopolitiska ställning, med fokus på enighet och på att hjälpa alla EU-länder, deras invånare och resten av världen.
EU antar långsiktiga utgiftsplaner, så kallade fleråriga budgetramar, som innehåller utgiftsprioriteringar och utgiftstak för flera år framåt. Den nuvarande långtidsbudgeten gäller för 2021–2027.
Varje år förhandlar man dessutom fram och antar en årlig budget. Där fastställs utgifter och inkomster för budgetåret inom de ramar som fastställts i långtidsbudgeten.
Kommissionen lägger fram ett budgetförslag, och Europaparlamentet och rådet förhandlar sedan och når enighet om förslaget. Kommissionen ansvarar för att förvalta pengarna, merparten tillsammans med medlemsländerna.
Varje år utvärderar Europaparlamentet hur föregående års budget har genomförts och beslutar om man ska godkänna hur kommissionen har genomfört budgeten på grundval av en rekommendation från rådet. Det här kallas att bevilja ansvarsfrihet.
Så används pengarna
EU-budgeten bidrar bland annat till fler jobb, projekt för bättre hälsa, utbildning, transporter och energiinfrastruktur, stärkt säkerhet vid gränserna, klimatinsatser och den digitala omställningen.
På senare år har budgeten blivit EU:s främsta verktyg för krishantering och ett allt viktigare uttryck för vår solidaritet. Budgeten bidrar till att hantera EU:s största utmaningar, från covid-19-pandemin till Rysslands invasion av Ukraina, och säkrar EU:s energioberoende och strategiska oberoende.
Budgeten 2021–2027 och återhämtningsfonden NextGenerationEU uppgår tillsammans till omkring 2 biljoner euro i löpande priser. Det finns sju övergripande utgiftsområden:
- Inre marknaden, innovation och digitalisering
- Sammanhållning, resiliens och värden
- Naturresurser och miljö
- Migration och gränsförvaltning
- Säkerhet och försvar
- Grannskapet och omvärlden
- EU-förvaltning
Långtidsbudgeten i löpande priser
Utgiftsprioriteringar i budgeten 2025
Budgeten för 2025 bidrar till att finansiera EU:s satsningar på att bli mer konkurrenskraftig och nå klimatmålen. Pengarna används för att hantera brådskande kriser, t.ex. de översvämningar som nyligen drabbat flera EU-länder. Den bidrar också till att modernisera och stärka EU genom att främja den gröna och den digitala omställningen, skapa jobb och investera i forskning och innovation.
EU-budgeten används dessutom för att stärka EU:s stöd till Ukraina, främja investeringar i kritisk teknik och försvar, hantera migration och tillgodose återhämtningsbehoven i konfliktdrabbade regioner runt om i världen.
Så förvaltas EU:s medel
Under perioden 2021–2027 förvaltas långtidsbudgeten på följande sätt:
- 56 procent förvaltas gemensamt av nationella myndigheter och kommissionen (delad förvaltning).
- 37 procent förvaltas av kommissionen och dess genomförandeorgan och delegationer (direkt förvaltning).
- 7 procent förvaltas av andra internationella organisationer, nationella organ och länder utanför EU (indirekt förvaltning).
- 90 procent av medlen från NextGenerationEU slussas via faciliteten för återhämtning och resiliens, som genomförs genom direkt förvaltning och har ett totalt värde av 648 miljarder euro.
Kommissionen har det slutgiltiga ansvaret för att genomföra budgeten och måste kunna redogöra för vad varenda euro i budgeten har använts till. Om felaktiga utbetalningar har gjorts samarbetar kommissionen med de berörda länderna för att få tillbaka pengarna.
Kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet genomför interna och externa kontroller av EU:s årliga budget både under och efter dess genomförande. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning kan också undersöka missbruk av EU-medel.
