Robert Schuman stred i den franska motståndsrörelsen under andra världskriget och greps och fängslades av nazisterna. Före kriget var han fransk parlamentsledamot och efter kriget fick han en rad höga poster. Han är mest känd för Schumandeklarationen som syftade till att ena Europa och förhindra nya krig.
Liv och karriär
Robert Schuman föddes som tysk medborgare i Luxemburg, men blev fransman när hans hemregion Alsace-Lorraine återbördades till Frankrike 1919. Under andra världskriget blev han ombedd av den franske exilledaren Charles de Gaulle att åka till London och arbeta i hans regering.
Efter kriget återvände han till politiken på en rad höga poster. Han blev bland annat chefsförhandlare för stora fördrag och initiativ som Europarådet, Marshallplanen och Nato – som alla syftade till ökat samarbete inom västalliansen och ett enat Europa.
En vision för Europa
Tillsammans med Jean Monnet tog Robert Schuman fram den internationellt berömda Schumanplanen, som publicerades den 9 maj 1950, den dag som nu firas som Europadagen. I talet i samband med publiceringen föreslog han gemensam kontroll av tillverkningen av kol och stål, de viktigaste materialen för vapenindustrin. Grundtanken var att de som inte har kontroll över kol- och stålproduktionen inte kan utkämpa ett krig.
Robert Schuman gör sin deklaration den 9 maj 1950 i Paris.
Robert Schuman framför sin deklaration i Paris den 9 maj 1950
Som förespråkare för ett enat Europa under mer än 20 år har Frankrike alltid haft som mål att tjäna freden.
Europa enades inte och följden blev krig. Ett enat Europa kommer inte att bli till i en hast eller enligt en enda plan. Det kommer att byggas genom konkreta insatser som först skapar solidaritet. Frankrikes regering föreslår att den fransk-tyska kol- och stålproduktionen underställs en gemensam hög myndighet.