Gå direkt till innehållet

Val och utnämningar till EU-institutionerna

Vägledande principer

Fördrag

Enligt EU:s grundfördrag ska ledande befattningar i de viktigaste EU-institutionerna tillsättas genom öppna och demokratiska val och urvalsprocesser.

EU-fördraget och EUF-fördraget utgör det övergripande regelverket för EU:s viktigaste institutioner. Fördragen slår fast att EU ska bygga på representativ demokrati.

I EU-fördraget framgår tydligt att

  • medborgarna ska företrädas direkt på EU-nivå i Europaparlamentet
  • EU-länderna ska företrädas på två sätt:

Genom Lissabonfördraget (2007) infördes flera ändringar. Europeiska rådet fick till exempel en permanent ordförande och Europaparlamentet fick en starkare roll och större befogenheter.

Företrädare

EU:s demokrati bygger på EU-medborgarnas deltagande. Alla EU-medborgare har rätt att rösta i valen till Europaparlamentet.

På samma sätt som de gör sina röster hörda i valen i sina hemländer, kan de direkt eller indirekt påverka EU-valen och utnämningarna till EU:s institutioner.

Europaparlamentet, Europeiska rådet och ministerrådet består av folkvalda företrädare respektive regeringsmedlemmar från alla EU-länder.

EU:s demokratiska styrelseskick speglar i stort sett de 27 medlemsländernas förfaranden för parlamentarisk kontroll. Till exempel måste EU-kommissionen få Europaparlamentets uttryckliga godkännande för att formellt kunna påbörja sin mandatperiod.

Förvaltning

I likhet med andra regeringar över hela världen har EU:s ledare stöd av en offentlig förvaltning för att utföra sina uppgifter. Tjänsterna i förvaltningen kan sökas av alla EU-medborgare och tillsätts genom uttagningsprov som anordnas av Europeiska rekryteringsbyrån.

EU-institutioner

EU:s institutioner har olika sätt att välja ledare.

Europaparlamentet

Sammansättning: För närvarande består Europaparlamentet av 705 ledamöter som har röstats fram direkt av EU:s medborgare i enlighet med vallagarna och valtraditionerna i varje enskilt EU-land.

Ledamöterna i Europaparlamentet kan ansluta sig till politiska grupper i parlamentet utifrån sin partipolitiska tillhörighet. De som inte gör det betraktas som ”grupplösa” ledamöter.

Val till parlamentet hålls vart femte år och det senaste var i maj 2019.

EU-val – gör din röst hörd

Uppgift: Parlamentet är medlagstiftare och beslutar om nya lagar som föreslås av EU-kommissionen. I de flesta frågor har parlamentet en lika stark röst som ministerrådet. Parlamentet röstar också om nya handelsavtal och granskar EU-institutionerna och användningen av EU:s budget. Till sin hjälp har parlamentet sin egen förvaltning som sköts av en anställd tjänstemannakår.

Utnämningsbefogenheter

  • Väljer sin egen talman
    • Mandatperioden är 2,5 år och kan förlängas en gång.
    • Talmannen nomineras av politiska grupper eller minst 38 ledamöter.
    • Valet görs i en sluten omröstning.
    • Ledamöterna får hålla högst fyra omröstningar.
    • Den som väljs måste få en absolut majoritet av rösterna, dvs. minst 50 % plus en röst.
  • Väljer vice talman samt kvestorer och ordförande och vice ordförande för utskott och delegationer
  • Godkänner EU-kommissionens ordförande
    • Europeiska rådet föreslår en ny kommissionsordförande, som måste godkännas av parlamentet med absolut majoritet (hälften av alla parlamentsledamöter, plus en).
  • Granskar nya kommissionärer
    • Kommissionärerna nomineras av rådet i samråd med EU-kommissionens tillträdande ordförande. De frågas sedan ut av de utskott i parlamentet som arbetar inom kommissionärens tilltänkta ansvarsområde.
    • Ett negativt omdöme kan leda till att en kandidat lämnar processen. I så fall måste en annan kandidat nomineras och prövas.
  • Godkänner EU-kommissionen (kommissionärerna, ordföranden och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik)
    • Kommissionen godkänns i en enda omröstning
      (och utnämns därefter formellt av Europeiska rådet).
  • Har befogenheter att övervaka och kontrollera de övriga EU-institutionerna och hålla dem ansvariga. Parlamentet kan till exempel hålla en misstroendeomröstning och i slutändan avsätta kommissionen.

Val till särskilda uppdrag i parlamentet

Politiska grupper i parlamentet och hur de bildas

Nyhetsgrafik: Så utses Europaparlamentets talman

Europeiska rådet

Sammansättning: Alla medlemsländernas stats- eller regeringschefer, Europeiska rådets ordförande och EU-kommissionens ordförande. Till sin hjälp har Europeiska rådet sin egen förvaltning som sköts av en anställd tjänstemannakår.

Uppgift: Lägger fast EU:s övergripande politiska inriktning och EU:s prioriteringar.

Befogenhet att tillsätta befattningar

  • Väljer sin egen ordförande
    • Ordföranden väljs med kvalificerad majoritet av Europeiska rådet (55 % av medlemsländerna och motsvarande 65 % av hela EU:s befolkning).
    • Mandatperioden är 2,5 år och kan förlängas en gång.
  • Föreslår EU-kommissionens ordförande
    • Förslaget antas med kvalificerad majoritet av Europeiska rådet.
    • Mandatperioden är 5 år och kan förlängas en gång.
    • Den kandidat som föreslås av Europeiska rådet måste godkännas av en majoritet i Europaparlamentet.
    • Om parlamentet inte godkänner kandidaten måste Europeiska rådet föreslå en ny kandidat som måste godkännas av en majoritet i Europaparlamentet.
  • Utnämner den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik som ansvarar för EU:s utrikespolitik (”yttre åtgärder”) och som även är EU-kommissionens vice ordförande
  • Utnämner EU-kommissionen (kommissionärerna och ordföranden samt den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik)
  • Utnämner direktionen för Europeiska centralbanken (ECB)
    • Direktionen består av sex ledamöter: ECB:s ordförande, vice ordförande och fyra andra ledamöter.
    • Direktionen utses efter en rekommendation från ministerrådet som tagits fram i samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet.
    • Utnämningen godkänns med kvalificerad majoritet av Europeiska rådet.

Läs mer om Europeiska rådets ordförande

Läs mer om Europeiska rådets roll vid utnämningar och tillsättningar

Tillsättning av nya ledare för EU:s institutioner 2019

Infografik – val av EU-kommissionens ordförande

Infografik – utnämning av ECB:s direktion

Läs mer om EU:s prioriteringar för 2019–2024

Europeiska unionens råd (ministerrådet)

Sammansättning: Regelbundna möten mellan ministrar från varje EU-land, beroende på vilket politikområde som diskuteras. Om till exempel jordbrukspolitiken står på dagordningen så deltar alla medlemsländernas jordbruksministrar i mötet.

Till sin hjälp har rådet sin egen förvaltning som sköts av en anställd tjänstemannakår.

Uppgift: EU-ländernas ministrar framför synpunkter från sitt lands regering och träffas för att förhandla om och anta nya EU-lagar och samordna EU:s politik.

Ordförandeskap

Ministerrådet har ingen enskild person som ordförande. Ordförandeskapet roterar i stället mellan medlemsländerna var sjätte månad.

Enda undantaget är området utrikes frågor och säkerhetspolitik som leds av EU:s höga representant, med stöd av Europeiska utrikestjänsten.

Struktur

Ministerrådet är en enda juridisk enhet men sammanträder i tio olika konstellationer, beroende på vilket ämne som ska diskuteras. Det land som har ordförandeskapet leder mötena på alla nivåer i ministerrådet och har i uppgift att upprätthålla kontinuiteten i EU:s arbete.

Ordförandelandet samarbetar med de två länder som står näst på tur för att ta över ordförandeskapet. Denna grupp om tre länder, som ibland kallas ”ordförandeskapstrion”, utarbetar en gemensam plan för de viktigaste frågorna som ministerrådet ska behandla under den kommande 18-månadersperioden. Med utgångspunkt i den gemensamma planen tar varje land fram ett eget detaljerat arbetsprogram för hur planen ska genomföras när landet tar över ordförandeskapet.

Europeiska rådet och ministerrådet får stöd från rådets generalsekretariat.

Beslutsprocessen i ministerrådet

Läs mer om ordförandeskapet i ministerrådet

Det aktuella ordförandelandet

Europeiska kommissionen

Sammansättning: Ett team med 26 kommissionärer (en för varje EU-land) under ledning av en ordförande. Kommissionen har stöd av en offentlig förvaltning för att utföra sina uppgifter.

Uppgift: Kommissionen är ett politiskt oberoende verkställande organ som föreslår nya lagar, sköter EU:s politik enligt de befogenheter som fastställts i fördragen, genomför EU:s budget och verkställer EU:s lagar.

Ledarskap

EU-kommissionen leds av sin ordförande och de 26 kommissionärerna, en från varje medlemsland.

Ordförande

Kommissionens ordförande väljs av Europaparlamentet för en mandatperiod på fem år. Det sker efter valet till Europaparlamentet.

Europeiska rådet, dvs. EU-ländernas stats- och regeringschefer, nominerar en kandidat till ordförandeposten som parlamentet ska rösta om. Eftersom valet av kandidat måste ta hänsyn till resultatet i valet till Europaparlamentet, föreslås vanligtvis en kandidat från parlamentets största politiska grupp.

Parlamentet måste godkänna den nya kommissionsordföranden med absolut majoritet (hälften av alla ledamöter, plus en). Efter parlamentets godkännande utnämner Europeiska rådet officiellt den nya ordföranden.

Om den föreslagna ordföranden inte blir godkänd av Europaparlamentet måste Europeiska rådet lägga fram ett nytt förslag inom en månad.

Kommissionärerna

Den tillträdande ordföranden fördelar de politiska ansvarsområdena mellan de nominerade kommissionärerna, en från varje EU-land.

Kommissionärerna ska utföra sitt arbete i kommissionen oberoende och får inte ta instruktioner från de nationella regeringarna i sina hemländer.

De nominerade kommissionärerna frågas ut av det parlamentsutskott som ansvarar för respektive ansvarsområde, och bedömer om den nominerade kandidaten är lämplig för uppdraget.

När alla de 26 nominerade kommissionärerna är godkända (en nominerad kommissionär kan dra tillbaka sin kandidatur om han eller hon inte fått en positiv bedömning) måste de, tillsammans med den tillträdande ordföranden och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, godkännas av Europaparlamentet i en enda omröstning.

Europeiska rådet utnämner formellt alla kommissionärer till deras respektive uppdrag med kvalificerad majoritet.

Läs mer om hur EU-kommissionens ledare utses

Läs mer om EU-kommissionens ledning

Så beslutar parlamentet om att godkänna EU-kommissionen (nyhetsgrafik)

Infografik - Val av Europeiska kommissionens ordförande

EU-domstolen

Sammansättning: EU-domstolen består av två domstolar.

  • Domstolen fattar beslut om nationella domstolars begäran om förhandsavgörande, vissa mål om ogiltigförklaring, överträdelseförfaranden mot EU-länder för bristande överensstämmelse med EU-rätten samt överklaganden.
  • Tribunalen avgör talan om ogiltigförklaring som väcks av privatpersoner, företag och, i vissa fall, EU-länder. I praktiken fungerar tribunalen som EU:s allmänna förvaltningsdomstol och arbetar med många olika områden inom EU-rätten, som konkurrenslagstiftning, statligt stöd, handel, jordbruk, immateriella rättigheter och rådets restriktiva åtgärder mot enskilda och länder utanför EU.

Uppgift: EU-domstolen tolkar EU-rätten och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Den avgör också rättsliga tvister mellan EU-ländernas regeringar och EU-institutionerna. Även privatpersoner, företag och organisationer kan i vissa fall vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

Ledamöter: Alla domare och generaladvokater utnämns av EU-ländernas regeringar i samförstånd, efter att en panel av jurister har yttrat sig om kandidaternas lämplighet. Mandatperioden är sex år. I båda domstolarna väljer domarna själva en domare till ordförande, för en mandatperiod på tre år som kan förlängas.

 

Europeiska centralbankens direktion

Direktionen består av bankens ordförande och vice ordförande plus ytterligare fyra ledamöter. Den utnämns av Europeiska rådet genom omröstning med kvalificerad majoritet.

Europeiska rådet fattar sitt beslut efter en rekommendation från ministerrådet och i samråd med Europaparlamentet och ECB-rådet (de sex ledamöterna i direktionen plus centralbankscheferna i de 19 euroländerna).

Infografik - ECB:s direktion – utnämning

Europeiska revisionsrätten

Den här EU-institutionen fungerar som ett kollegialt organ med 27 ledamöter, en från varje EU-land. Ledamöterna nomineras av regeringarna i sina hemländer och utnämns av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Mandatperioden är sex år och kan förlängas.

Ledamöterna är skyldiga att utföra sina uppgifter oberoende av nationella eller andra intressen. De ska endast företräda EU:s intressen. Revisionsrätten leds av en ordförande som väljs för en mandatperiod på tre år som kan förlängas. Ledamöterna själva väljer vem av dem som ska vara ordförande.

Andra utnämningar

Även i andra EU-organ regleras tillsättningen av höga poster, t.ex. direktörer och ordförande, genom särskilda och detaljerade regler som har sin grund i EU-fördragen. Vissa av dessa regler tillämpas av alla EU-organ medan andra är specifika krav för de enskilda organen.

Verkställande direktörer i EU:s decentraliserade byråer tillsätts vanligen av den berörda byråns styrelse, utifrån en lista med kandidater som tagits fram av kommissionen genom ett öppet urvalsförfarande. Ibland är kommissionen eller ministerrådet tillsättande myndighet. I vissa fall måste den utvalda kandidaten frågas ut i Europaparlamentet innan han eller hon kan utnämnas formellt.

Se alla decentraliserade byråer